Jag fotar mest grafiska detaljer ur naturen.
Oftast växtdelar och främst då hämtade i det färgsprakande blomsterriket.
”Fotar du inga fåglar någon gång” har jag ibland fått frågan, men nej… jag har varken utrustning eller tålamod för det. Med vissa undantag;-)
Ja fast ok – den här bilden nedan ÄR ingen fågel, men nog ser det ut som det?
Macrovärldens verion av fågel iaf;-)
Den ena föder ju det andra, utan rätt utrustning kommer du inte heller ha något tålamod! För att jaga efter en rovfågel med ett macro är nog näst intill omöjligt!
Det finns ju dessutom redan en uppsjö av fantastiska fågel- och djur fotografer som behärskar konsten med den äran! Se bara på Terje Hellesö och Brutus Östling?!
Jag älskar att se på deras enastående foton och inspireras till hur man kan beskära och hur man kan komponera.
Men vitsen för mig blev att finna något eget.. en egen stil bland alla hundratusentals macrointresserade fotografer.
Och det var inte särskilt svårt. Faktiskt inte ens ett medvetet val… det bara…. blev så.
Min far är konstnär och förmodligen har den uppväxten bland surrealistiskta människor med ögon och fantasifulla mönster bidragit till lusten att se mer än det uppenbara.
För allt finns ju där ute.. det vimlar av gubbar o kärringar, kyckligar och rökande tanter.. arga gubbar med rullatorer bland något så simpelt som en blomma. Och många av oss är det som ser dom – det gäller bara att beskära och fokusera på ett sådant sätt att de kommer fram.
För mig började nog den kreativa processen med den här bilden:
”döden bakom isen”
Fotad med en Minolta Dimage.
Inte många såg det jag själv såg då, en man längst ner till höger, blickandes upp med sin runda hatt. Han dök upp i bakgrunden då jag släpade med mig en massiv isbit in för att fota. Men ett frö såddes definitivt hos mig!
Att se skuggor skapa former och mönster, det där korta skärpedjupet som rita upp en egen dimension var bara så häftigt!
Och när sedan tamron macrot införskaffades var jag helt såld!
Det där med macro var och är otroligt kul:-)
Ett Gott Nytt Macro år önskar jag dig Anna!
Din blogg är en stor glädje och inspirationskälla för mig….tack för att du så generöst delar med dig av vackra bilder och dina filosofiska inlägg.
♥
Men oj.. du är väl för go du!:-)
Här sitter jag och gömmer mig förVan Helsing på TV (som ungarna älskar) och möts av din kommentar!
Tack Christin för att du läser och lämnar ett avtryck!
DU sporrar mig
Ps. Jag kan inte göra ett hjärta *s* (hur gör du???) Men skickar ett genom orden:-)
KRAM
Glömde ju…..
Visst är det en fågel på bild nr. 4
det är en brunvingad ärtbuksärla och den livnär sig huvudsakligen på linslusägg.
:))
Hahaha.. uärk!!! Linslusägg?
Äckligt!!!! Men vilken fantasi – härligt!:-)
Men visst har den hela magen full av något brunt äckligt det ser man klart;-)
Tack Christin för din ornitologiska kunskap – hehe
Gott Nytt År Anna!
Kram Eva-Lena
Detsamma EvaLena!!! Gott NYtt År:-)) SKÅL O KRAM
Gott Nytt År och många sköna stunder när du krålar omkring i makrovärldens fantasieggande värld önskar jag dig!
Kram
Tack Gert:-) Och detsamma självklart!
Hoppas vi ses snart igen
Kram