Det är ett par album på min hårddisk jag inte hunnit gå igenom.
Det är riktigt i trivsamt att gå igenom i lugn och ro sina bilder.. samtidigt som det är irriterande att Bridge inte fungerar här hemma längre till de nyare raw filerna. Allt blir så mycket mer.. komplicerat!! Idag har jag kollat igenom dessa bilder genom picassas bildläsare och är fortfarande inte riktigt kompis med hur det där porgrammet fungerar.
Är man vad vid ett visst arbetsflöde så är man … (läs jag är gammal och envis)
Denna vecka tycktes allt stanna av och här sitter man nu med ett glas rött intill och försöker njuta av livet, eller snarare minnas hur det var för ett par veckor sedan när de sista blommande buskarna tillät kvällssolen sakta sippra genom sina sköra blad. Och jag minns med ens hur jag skämdes för en gångs skull. Jag brukar högaktningsfullt strunta i nyfikna, irriterade och ibland smått hotfulla blickar men inte då mindes jag.
En granne gick förbi och kastade en sån där misstänksam blick på mig. Jag hade gjort något fel förstod jag, mitt uppträdande visade tecken på ett misstänksamt beteende som det så fint heter. Och visst – jag kunde ju ha varit en fanatisk kärring som hängde efter en gubbe i fönstret bakom busken? Vem vet..?
Kanske är det bara sunt att äga en rejäl nypa misstänksamhet i dagens samhälle. Den ena mer fruktansvärda nyheten avlöper ju den andra.. föräldrar som stoppar in barn i tvättmaskiner och tar livet av dom och vad var det nu, 30% av alla mammor skakar och ruskar sina barn…? Alltså på regelbunden basis då dvs.. inte klokt.
Att skaka en kamera däremot är helt okej – att man ser ut som en komplett idiot som inte alls vet hur man ”ska” fotografera bjuder jag gärna på, kul är det och vem vet – kanske får man tränat sina biceps en aning med?;-)
Att vandra igenom vårt parhusområde och kika in bland buskar kändes iaf kymigt och fel då. Ute i skogen är det mer ok, där är allt vilt och jag VAR ju på väg dit, men kände att jag bara måste fånga dom där rosa fladdersakerna.
Jag skrev en gång tidigare att man borde bära en skylt:
”Warning – big ass, photographer at work – no need to worrie, it doesn´t bite”
😉
Men nu ser jag med nöje fram emot att snart få slänga mig till sängs, gårdagens natt var något av det värsta jag upplevt i mardrömsväg och efter kl 02 sov jag med lampan tänd! Det är inte alltid så roligt att ha bra fantasi… huuuuuu
Ulmestrand's Blog 
Hehe….herlige bilder og flott tekst 🙂
Det med skiltet var en riktig god ide 😉
Tack så mycket Geir:-)
Ja men visst för att folk förstår att man fotograferar tycker man ju borde vara klart? Men det är ändå inte ok ibland – även om det inte uttalas…
Som när jag krypandes i skogen med kameran i näven stötte på en grannkvinna – jag kände inte alls igen vem hon var, men HON kände igen mig. Hon undrade vad jag höll på med vilket jag trodde var uppenbart? Iaf.. när jag berättade att jag brukar fotografera ibland sa hon att ”jaha – jamen jag har alltid tyckt du ser så där konstnärlig ut” *läs smutsig med grenar i håret* haha. Där fick hon sin förklaring;-)
Ja nog skulle man behöva en varningsskylt alltid. Så folk inte undrar….. man får ju inte sticka ut från mängden.
Funderar på ditt Photoshop, har du uppdaterat RAW-filskonverteraren. Hittar du på Adobes hemsida. Beror förstås på om du har en gammal Photoshopvariant, då funkar det inte (Läs CS3 och äldre).
Och du, jag gillar verkligen dina skakbilder:-)
Nej, annorlunda är farligt!;-)
Jo problemet är ju att jag har Cs3 hemma så det är tyvärr kört… På jobbet är det inga problem självklart där har jag Cs5, men drar inte gärna med mig hårddisken dit.
Tack för gillandet av skakerierna;-)
Mvh Anna
Skakisarna är ljuvliga, men jag älskar mest den sista bilden, där jag kan fantisera mycket över det vad jag ser…
Ser också att det är otroligt mycket jag måste lära mig 🙂
Ha det got
Kram Halina
Åh inte behöver du lära dig något inte!? Du är ju grym tjejen med dina bilder!!!
Men det värmer att du kan se mer med din fantasi i den sistabilden:-)
Det uppskattas mycket!!
Kram Anna