”Är du skadad??”
hör jag en oroad kvinnas röst fråga..
Först vid hennes smått upprörda ”haaaaallå” börjar jag ana att det är mig hon tilltalar.
Jag reser mig lätt och visar henne min kamera, att jag är fullt vital och högst levande.
”Nej jag fotograferar bara” förklarar jag med kameran viftandes i luften.
– ”Va”? frågar hon med andfådd ett par meter ifrån med stavar i händerna och mössa nerdragen över huvudet..
Jag hinner tänka att hon ser stabil och duktig ut, redig för sin ålder, en sådan dam som tar saken i sina egna händer och kom på mig med att hoppas att jag med blir likadan som äldre.
”Jag fotograferar bara!!” upprepar jag högre och tydligare.
Kvinna var med all tydlighet mycket oroad för den människa som låg instoppad i buskarna utan att röra en fena – och visst kan man förstå oron? Men log för mitt inre över hennes omtänksamhet.
Så trygg jag kände mig genast och skämdes för att jag inte tackade för hennes omtänksamhet! Hennes omsorg hade kunnat vara skillnaden melan liv och död om det ville sig illa?
En sådan trygghet var det länge sedan man upplevde..
Som barn i min lilla ort brydde sig alla om alla och ingen skulle tveka rycka ut om en människa kanske var i fara eller såg sjuk ut. Barndomsminnerna är oerhört ljusa och varma mestadels. Busschauffören so mkunde alla barnsens namn, osm visste om vi var sena till skolan. Han höll koll på oss.. Det åktes häst och vagn vid midsommar upp till kyrkan, tomten som alltid vid jul delade ut gottepåsar till barnen vid källaren utanför affären.. bygdegården där vi bakade kakor och alla heta sommardagar vid ”prästens”, Sjöviks badplats där alla barn nog lärt sig simma i simskolan som höll till där. Trygghet….
I söndags upplevde jag alltså samma trygghet men på samma gång en pirrande upptäcksfärd där hästar jagade mig ur vägen och där jag blev utskälld av en schäfer…det brukar bli så där när kameran följer med. Den styr.. och jag följer – oavsett vem eller vad som kommre i vår väg.
Ja det är alltid lika spännande att gå på fotofärd!
Söndagens tur var inte särdeles lång, ändå vandrade jag länge och väl fast runt på samma plats. Varje glimmande droppe fick mig stanna och varje mossbeklädd kulle fick mig falla ner pladask.
Jag höll mig hemmavid, Svankällan heter våtmarken ni ser på bilderna och där liger jag allt som oftast och dammsuger kanterna och dikerna efter något.
Vad vet jag som vanligt aldrig… märkligt, för det dyker alltid upp någonting;-)
Och xet är inte utan att jag tänker på den äldre oroade damen när jag granskade skörden från i söndags, som dessa båda som sida vid sida existerar genom livet:
…eller genom björkens vakande öga :
Ser ni den lilla gubben innuti ?
Ungefär som mitt rum – ostädat:
Svankällan – när man lyfter blicken:
Ulmestrand's Blog 
ser att även du börjat ”flumma iväg” lite, det är bra, suddiga bilder ska det vara. sånt gillar jag. 1:a och 4:e tyckte jag bäst om
Så du flummar med menar du?;-)
Ja va tusan.. lite flum har aldrig skadat? Varför inte dra nytta av de skakningar man redan har ..:-)
Tacka för ditt besök Jim – skall spana in dina flumbilder nu!
Mvh Anna
Man får inte skrämmas på detta viset-:))) härliga bilder
Nej jag vet.. stackars kvinnan som blev nervös för min skull, så oerhört vänlig hon var iaf?:-)
Tack för att du kikade in och skrev en rad Bente:-)
Mvh Anna
Underbart ljus och akvarellkänsla… Läckra och poetiska bilder… och dina ord ”målar” så härligt dina fotoäventyr att jag nästan ser buskarna, Dig och den oroliga damen… 🙂
Min Olympus vilade mycket i höst/vinter mörkret…
Ditt fina inlägg väckte fotolust igen. Tack för det!
Varm kram
Halina
Härligt att höra att lusten kommer åter!:-) Lust=glädje= energi
Om det beror på mig, damen, svankällan eller något helt annat spelar ju mindre roll. biland kan man se en bokstav eller ett frö och så inspireras man…
Hoppas du kommer få väldigt roligt under julledigheten med din olympus:-) Och även god man och vila med förståss,-) Kram Anna
Kul historia och inspirerande bilder. Första bilden med björkstammarna gillar jag bäst. Måste gå många historier om en konstig människa som ligger bland buskarna där du bor. Uteliggare? Alkis? Lever hon? Härligt att du är så uppslukad att du faktiskt inte bryr dig om omgivningens reaktioner! Keep on!!!
/Gert
*s* Förmodligen;-) Vet if att ungarnas kompisar hade sett mig lite här o var med rumpan i vädret sökandes efter motiv, innan de visste att jag var sönernas mamma. ”Jasså är det hon” hade dom tydligen sagt då sönerna förklarade att jag alltid är ute o kryper lite här o var. Så ja jo.. det kanske har märkts i området att man fotograferar:-)
God Jul Gert!
Mvh Anna
Härliga vinterbilder! Och visst är det fint att människor är omtänksamma när man ligger orörlig, till synes död och fotograferar! Vill önska dig en god jul och ett gott nytt fotoår!
Visst är det? Rörande som bara den ju.. tack gode gud för sådana människor!
En dito Jul och fotoår önskar jag dig med Cecilia:-)
Mvh Anna
Alltså…..Anna, du är bara för rolig när du skriver och berättar om dina fotoäventyr! När du skrev ”en människa som låg instoppad i buskarna ” då skrek jag rakt ut här hemma och skrattade nästan ihjäl mig 🙂 You are crazy!
Underbara bilder och din glädje och lust lyser upp min mörka decemberkväll. Bild nr 3 uppifrån skulle lika gärna vara en macrobild på en utsökt fjärilvinge ♥
Att du dessutom hittar dina motiv i närområdet gör ju att du producerar ekologiska och miljövänliga pixlar……..du ligger helt rätt i tiden Anna!!!
Många goa julkramar till dig från Christin ♥
Hahaha, miljövänliga pixlar? DEN var ju ny! Men visst är det ju helt rätt;-)
Tyvärr tar jag dock ibland bilen en bit bort.. *host* så någon cred för allt kan jag inte ta..;-)
Tack så mycket tjejen för din inblick och hälsning!!:-)
En underbar Jul önskar jag dig och de dina tillbaka!!
kram kram
Hehe, det gäller att passa sig när man är ute och motionerar så att man inte snubblar på en Anna. Härliga bilder med skön variation du visar upp. Den första med björkarna är magnifik tycker jag, precis lagom mycket ”flum” för min smak och ett fint ljus. Och den guldiga fläcken i isen (?) gillas lite extra den med. Passar på att önska god fortsättning, även om det här inlägget är ett par veckor gammalt redan! /M