Ulmeskrott önskar God Jul!

En julstjärnas inre såg för mig precis ut som en liten sorgsen ren och med en röd ditmonterad näsa blev det än mer uppenbart.

Kanske är det en Ulmeskrott som lämnats ensam kvar då resten av renarna är ute och flyger i det blå.

Så går det när man har krumpler istället för horn på sitt huvud…..;-)

Julöstjärnor är häftiga tycker jag.. fyllda med små små gula munnar och så då dessa krumpler på sitt huvud!

För alla och en var kommer här en julens krumpelsaga i repris:

———————————————————————————-

Andeman

Andeman satt på sitt lufttak och fuktade läpparna…

Hans läppar klöv sig över frågan om han ville ha ett in eller utseende?

-”Ingetdera!” konstaterade han krasst i sin ensamhet.

Han fortsatte vidare grymtande på samma tema och talade inför crumplerna som han kallade utväxterna på sitt huvud; ett par högst märkliga ting som allt sedan födseln följt med likt ett bihang utan giltlig anledning… och ofta förvirrat hans omgivning då dom inte enbart kunde tala, utan även ställa högt intellektuella frågor till alla o envar som råkade passera.

Som ni säkert förstår ställde detta upprepade gånger till det för stackars Andeman, ty sanningen om sin egen uppenbarelse var mer än en jordling klarade av att hantera.

Han råkade många gånger illa ut då en crumpel uttryckt sin fascination över t ex en passerandes kroppshydda eller odör….. och mer än en gång fick han utstå diverse motattacker och glåpord från dessa passerade. Som om inte det vore nog hade Andeman varken ögon att se med eller öron att höra med och kunde aldrig ana när dessa attacker skulle ske… turlig nog blev han därför sällan varse om vad som försegick runt omkring honom. Det var först när de passerande avkrävde svar som påhoppen blev av mer fysisk karaktär och det hela tog ett ände med förskräckelse för lilla Andeman som till sinnet var en ytterst stillsam och vänligt sinnad man.

”Huruvida skall ock jag lida av passion förtryck och hat?” Han gungade i sitt ständiga mörker o fortsatte högt o ljudligt på sitt aristokratiska vis:

”Hurvida kan det undvikas? Varket ett lyte eller ickelyte förhindrar livets obönhörliga spår i mina läppar eller säte?

Att tolerera eller intolerera äger inte ens frågan……

…. att däremot kapitulera inför och resignera….. gör det.”

För hur det än var så var han aldrig ensam – han hade sina crumpler med sig och bar dom med värdighet då dom stod honom nära.

Författare: Anna Ulmestrand

Fotograf med förkärlek till att kombinera ord med bild. I min blogg visar jag mer av mitt liv, mina tankar och tillrättavisanden till mig själv. En offentligt monolog, där jag om jag har tur.. kan få det till dialog med andra.

25 reaktioner till “Ulmeskrott önskar God Jul!”

  1. Ligger rejält efter här ser jag 🙂 Jag har med andra ord mycket spännande läsning att grotta ner mig i här i den Ulmestrandska bloggvärlden. Men jag vill också framföra ett stort Tack för alla givande kommentarer som har gett mig i min blogg, och även tacka för all inspiration som jag hämtar här ifrån – och sist men inte minst vill jag önska dig och din familj en riktigt skön och avkopplande Julhelg!!!

    Mvh, Jörgen

    1. Tack själv Jörgen! 🙂
      Nu har du inte bara en, utan 2 entusiastiska fans från den Ulmestrandska klanen.
      Maken hälsar och tackar för att han fått en grym inspirationskälla!
      Mvh, Anna

  2. Åh jag tycker den första bilden ser ut som ett lite missbildat får med julekrona! ;O)

    Jag måste passa på att berätta att jag som du vet älskar dina bilder….tittar på dem hela tiden men har aldrig velat skriva en kommentar för det har varit så mycket text och så mycket åsikter och tankar så det har blivit för mycket liksom! NU har jag läst din blogg från pärm till pärm (om man nu kan säga så!) och jag älskar dina ord lika mycket som dina bilder! Det har jag ju vetat innan men när man får så mycket ulmeskrott samtidigt så blir det så uppenbart vilken varm, intelligent och vacker kvinna du är…klok som en bok!! Jag ville bara att du skulle veta det så du inte tror att jag aldrig är här och aldrig tittar och njuter och läser när jag inte lämnar några spår. Men det gör jag! :O)))

    NU passar jag på att önska dig en fantastisk jul med massor av kärlek, gemenskap och värme! GOD JUL!

    KRAM fina ulmeskrott! :O)

    1. Hahahaha, ja det gör den ju faktiskt!;-)
      Ett varmt tack för så fina rader!
      Usch jag blir ju hlet generad.. inte sjutton är jag varken klokare eller smartare än någon annan inte! Glad blir jag dock att du anser mig ha åsikter:-) Det värmer, tack!
      Väldigt trevligt att du tagit dig tiden att läsa allt?! Jösses, jag tror inte jag skulle orka det själv ens 😉
      Tack Annelie och du är välkommen åter, med eller utan spår:-)
      Gott Nytt år tillbaka du vackra kvinna!
      KRAM

  3. Riktigt läckra bilder och en fin berättelse till det hela. Öppna ögon har du onekligen för de vardagliga tingen som omger oss. Kreativt och konstärligt i sann Ulmestrand anda. 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: