Just det – fast tvärtom

Där låg klumpedunsen i godan ro och sov i sin rosenrabatt, när han plötsligt väcktes av att hela hans hus skakade och brakade! ”Men vad är detta nu!” tänkte klumpen och rullade instinktivt ihop sig till en boll och skakade av skräck och fasa. Det visade sig så att ett troll ställt sig över hans trygga hem och vänt upp och ner på hans tillvaro.

Japp – guilty as charged, jag kände mig allt väldigt elak som vände upp och ner på spindelns virkade bo, men jag lovar – han fick lugns vila vidare efter att jag kikade på honom en liten stund:-)

Det är mycket spindlar – igen – i dagens blogg. Nu på hösten har det dykt upp massor vilket jag och fler med mig uppskattar:-) För de som är spindelrädda gör det ju inte så mycket i naturen, spindelnäten är ju placerade vid sidan om en väg eller i ett dike. Man behöver ju inte springa på dom – om man inte vill.

Jag var på en föreläsning på Scandinavian Photo i i Torsdags och fick se Lenny Johanssons fantastiska fågelbilder och ta del av hans erfarenheter och kunskap. Bredvid mig satte sig en fantastisk vacker kvinna och vi började prata lite – som man gör. Vi fotograferade båda två förståss, men när hon frågade min om vad jag fotograferar blev det plötsligt stopp. Ok, redskapet är ju makro men…….”hmm….det är nog mest knäppa foton” fick jag hävt ur mig till slut och tja, jag har hittills inte kommit på någon bättre förklaring, för något specifikt ”ämne” eller motiv i naturen finns det inte för min del.

Lupinfröställningar eller fåglar

Häromkvällen försökte jag i mitt huvud summera vem jag är och hur det skulle presenteras inför Naturfotograferna och deras höstmöte som jag för första gången kommer delta i. Nya medlemmar skall enligt seden presentera sig sjävla lite kort. Att stå upp och hålla föredrag är jag nu för tiden bekant vid, men att sätta fingret på vem man är och vad man fotar är inte riktigt lika lätt. Det första ordet som dyker upp är barnslig det är något jag själv och andra i min närhet är rörande överens om. Den där kontakten med sin barnsliga sida löper som en röd tråd genom livet – på gott och ont. Men barnslig som jag är, älskar jag fortfarande att läsa barnböcker och dras till de små fyrkantiga barnböcker som ofta finns placerade innan kassan i affären. Och fortfarande finns en favorit från min egen barndom kvar där uppe i hyllan: ”just det – fast tvärtom” en bok som handlar om att ifrågasätta varför saker och ting måste vara på ett speciellt sätt, som t e x när den svarta hunden är vit? Dels var det ett sätt att få läsaren vakna upp, dels att ifrågasätta vad en vuxen säger och inte blint ”gå på ” allt. Men inte minst att kunna skratta tillsammans och tillsammans ställa frågan ”varför inte” och komma fram till svaren – tillsammans.

För just det där ”tillsammans” är vad en fysisk barnbok gav mig som barn och senare som mamma. Den fysiska boken var en mys-stund, en nära stund och kreativ stund, för vad är väl barnböcker om inte kreativa?

Det där med att försöka ifrågasätta och frigöra sinne över hur något måste se ut äv vad jag uppskattar mest inom foto. Med ett makro i handen är det så ”lätt” att se märkliga former, så annorlunda men ändå så vanliga. Som denna flugsvamp nedan t ex, upp och ner blir dess fot till en krona tack vare skuggan under dess hatt. En flugsvamp rakt upp och ner – fast tvärtom:-)

En belyst kvist ser för mig ut som ett öga, för min man som en näbb.

Med ett makro suddas ett grässtrå effektivt ut och pekar vägen till den lilla dinglande…

Precis som för min man är det kitesurfing på schemat idag:

Kreativ kaos i ormbunksvärlden:

Dom har en benägenhet att leta sig in där dom inte hör hemma – myggorna:

Med svansen mellan benen: