Ett dagligt sorl

Idag är en extra stressad dag. En rytande bitsk otäck dag….

En dag då servern strax ovanför mitt huvud väsnas extra mycket.

En morgon då sängen ville inte riktigt släppa sitt grepp om mig, då den är så där extra mjuk ni vet? Och tror jag lämnade mitt humör där – i sängen.

Då var jag mjuk varm och gosig, men nu är jag motsatsen och märkligt nog tycks jag inte kunna stoppa det? Jag VILL ju inte vara innåtbunden och frånstötande men på något märkligt sätt hamnar det där ändå. I mörkret med de glimmande tänderna..

Kanske beror det på sorlet…. bruset.. oväsenet som ständigt ljuder inne på atleljen. Sorlet ovanför huvudet irriterar mig något våldsamt och jag längtar något vansinnigt till den dämpade lugna och ljuvt doftande natur just nu. Märkligt hur ljud kan påverka, speciellt de som pågår konstant – så konstant att man inte tänker på det längre, men när man väl lyssnar är det öronbedövande!

Men nog om det.. sorlet är mitt, inte ert! Jag vill ge positiva tankar med nyanser o kulör! Jag vill bjuda er på virtuell fikastund i en sommarvarm hage och nog var det nästan så det kändes den bakfulla morgonen i lördags.. makalöst vackert och lugnande upplevde jag det vara.. Jag vill måla fram minnet av stunden där på knä framför moder jord.. i stillhet och eftertanke. Bort med dumma bakgrundssorl!

%d bloggare gillar detta: