Jag låg och kravlade på mage mitt på asfalten och halvvägs in i en rabatt i Vårgårda strax innan bilden ovan togs. Detta skruvade blad tronade fram ur ett par klätterväxter som växte på troligtvis en skola av något slag..
När jag låg där hörde jag ett fniss en bit ifrån och dra på trissor var det inte Anna och Lasse Kristiansson med följe – kanske kände de igen sig själva i passionen till att vilja se och utforska och fånga – oavsett när eller hur?:-) Men visst ser det dumt ut med en vuxen kvinna halvvägs in i rabatten! Iaf oroväckande om inte annat – hon kan ju vara skadad eller än värre – död?! Hmm man får kanske börja bära en lapp eller skylt med texten ”fotograf i farten – akta er för baken” eller något..?;-)
Men när man väl kommer in i det där fototranset är det som om tid o rum bara försvinner… Tyvärr kanske man borde tillägga, för otaliga är det gånger man gått ut för att ”bara” vara borta en liten stund för att inse att 3 timmar gått. Så visst förstår man motviljan från familjen att följa med ut på dessa ”snabba turer”…
Jag hade reagerat likadant.
Haha, kravla och konstiga positioner, det är en naturfotgrafs vardag. Det tog ett tag att vänja mig vid att faktistkt bjuda på det!
Jo det är väl lite märkligt beteende ur en ”normal” människas syn förmodligen, men det är nog bara av godo att spräcka lite av de där tabuerna vi har så starkt inrutat i oss, vad vi får eller inte får göra. Så länge man inte skadar någon eller bryter mot några regler kan man göra mycket för konsten:-)
Det med lappen ”fotograf i farten – akta er för baken” är inte dum idé… 😉 hahaha!
Härlig färgklick hos Dig, glädje och inspiration givande.
Älskar den sista bilden 🙂
Ha det fint
Halina
Haha, ja varför inte liksom?,-) En varningstriangel av något slag borde väl platsa bra:-) Tänk om någon kommer rusande och inte ser att man ligger där? Det är ju farligt – för båda..
Tack så mycket Halina:) Roligt att du tyckte den fungerade, trots att den är lite ”rörig”
Mvh Anna
Håller med Halina, sista bilden är riktigt härlig. Den skulle göra sig bra som utskrift. /M
PS Ska man börja bära varningstrianglar på arslet så ska jag sluta plåta natur 🙂 DS
Hej Mattias:-)
Tja kanske det.. bara man inte blir snurrig i skallen?;-)
Haha.. jamen lite får man väl offra sig ?,-)
Trevlig helg och hoppas du får en fin fars dag:-)
//Mvh Anna
I vanlig ordning så finns bilderna där överallt, råmaterialet (naturen) är vi omgivna av, men för att framkalla naturen till skön bildkonst så behövs det en begåvad konstnär. Så jag är inte förvånad att det fanns råmaterial till bilder i Vårgårda också – men det var inget jag såg röken av 🙂
Känner igen det där när man flyr in i bildskapandet och timmarna försvinner lika fort som en avlöning. Tre timmar känns som 3 minuter – måste vara något slags fotografiskt transtillstånd. Upplevde det idag faktiskt, hade ledig fredag och drog till skogs med kameran i högsta hugg. Strövade runt i storskogen och där fann jag en kraftfull stillhet och en tystnad som nästan tog andan ur mig, Tyckte inte att jag varit ut så länge tills jag tittade på klockan – Ooops 🙂
Det var seriöst fredagsmys för mig…..och nej, jag hade inga chips med mig!! 😉
Mvh, Jörgen
Åh fast du såg ju så mycket vackert på väg hem?;-) Du ser allt så makalöst vackra ting som jag själv aldrig skulle se!
Åhh.. suck, din fredag skulle jag gärna bytt till mig, det låter underbart! Vem behöver chips när man kan andas frisk luft?:-)
Men skall förvisso inte klaga – jag fick en egentid på lördagen. Iof ”bara” 2 meter ut på gräsmattan;-)
Mvh Anna
Tre läckra bilder!!
Känner igen mig i mycket av det du skriver, speciellt det där om motviljan att följa med när man säger att kameran ska med. 😉
Ja men man kan ju förstå dom absolut… jag hade nog inte heller velat följa med. Minns hur det var när maken surfade i början och man själv stod som ett mähä på stranden o huttrade till igen nytta. Man vill ju göra något själv med:-)
Hittade just in på din blogg och upptäckte att jag fått en ny make, Bengt 😉 🙂 🙂 . Allt kan hända i Vårgårda. Jag åkte dit med min gamla vanliga make Lasse, tittade på massor av inspirerande föreläsningar och hittade en kvinna i rabatten och så vips fick jag en ny make 🙂
Jag måste få säga det en gång till att din bildvisning verkligen uppskattades av oss båda och att jag gillar hur du hittar bilder där jag inte ser (som snittblommor och trädgården) för att jag har skygglappar för vad som är ”riktig” natur.
Tack vare era inspirerande bildvisningar har jag faktiskt plockat fram kameran igen efter en svacka. Så från i morgon ska jag börja fylla på i vår blogg igen.
/Anna
Åhh attans, jag ber tusen gånger om ursäkt!!!… jag skall genast ändra i min text:-(
Nej någon ny make var det SJÄLVKLART inte – bar en idiot till människa – jag, som inte har koll på saker o ting.
Jag önskar själv jag kunde ta mig mer tid för att bli en ”riktig” naturfotograf, men det som är nära är det som får ”duga” när tiden är knapp.
Det glädjer mig att din svacka är borta och att fotoglädjen kommit åter:-)
Tack för din påhälsning och för snacken med dig och LASSE:-)
//Anna
Jag tyckte det var kul med Bengt 🙂 !
Du ska vara glad att du inte har skygglappar som jag. Det är säkert därför du är så bra på det du gör!
/Anna
Ehum, tja fast att bli falskt anklagad för lössläppt (vilket kanske någon som läser snabb o fel kunde trott ) är inte roligt – I know.
Till skillnad från andra forum har iaf jag chansen att rätta till fel 🙂
Åh men inte har du skygglappar- det är ju precis motsatsen jag menar att ni har!! Just spektrat på era foton är ju styrkan, där fins ju allt i naturen.. allt från vilda djur, fåglar och macro…
Om man prompt stirrar på en slags motiv tror jag däremot man kan bli ”hemmablind” snarare.. som jag.
Tänkte det kunde vara kul för en som måste hålla sig hemmavid – att ändå följa en röd tråd s a s.
//Anna
Kollar bara in en sväng för jag behövde få se något vackert….första bilden påminner mig om någon slags dans, kanske flamenco…visst stavas det väl så, hm….sista bilden ger mig faktiskt lite lust att plocka fram kameran ur garderoben, älskar såna där strukturaktiga bilder. Här är det minus 4 å vacker frost där ute…å vart ska lilla jag då…jo, till stan, hur kul är det…bläääää, men måste man så måste man.
Kramelikram
Monafåna
Jo jag tyckte lövet hade lite snurrsvung på sig o fastande för den fastkilade i Vårgårda:-)
Jasså det är till att ta staden med storm? I know how you feel… -6,3 visade mätaren på imorse -SJUUUUUKT vackert ute på väg till jobbet med frost överallt och en soluppgång som nästan fick mig åka i diket.. Till ljudet av Adeles set fire to the rain var dagen komplett – den kan liksom inte bli bättre (jo om man fick fångat det i kameran förståss o visa sina kära hemma)
Jag håller tummarna för att handlandet inte tar hela dagen så du får en stunds egentid med kameran i em, eller iaf en stund ute i det fria:-)
kram
Anna