Ja nu är vi mitt emellan, nästan nära men inte framme.
Jag hade glatt mig åt värme på första lediga dag. Åt vårdoftande tvätt, sjungande små och ansade träd, men kylan bet lite väl hårt.
En utlovad vår lät sig dröja men skogen gav skydd. En djup mörk typisk svensk som föder fantasier och när en dränerad själ. Där lät jag mig styras av flödens riktning, neråt ringlandes runt..till gränmålade träd som stod bevarade i en glänta.
Det marken när stjäl flod för att spara i sina svarta gömmor.
Som en gammal mans rynkiga hand serveras likheten mellan pånyttfödd och döende mot stel bakgrund, även den till för att transformeras inom kort – från fast till flytande…
At naturen hade storstädning berättar mannen med skottkärran
Och snart finns det fler av de vita, inte så fallande utan de som tacksamt lyfter sina vita upp mot skyn
De droppande vita fanns redan hos min mor!
I mängder mötte dom mig vid vägen och föranmälde vårens ankoms
Och när solen gav vika fanns 5 minuter över innan föräldramässigt uppdrag in till stan – då fångade jag dom -flocken av fingrar på min tomt
Ulmestrand's Blog 
Oj, oj här rasslar det in härliga bilder i parti och minut 😉
Hinner ju för sjutton inte med i svängarna, är ju några inlägg ner och håller på och jobba mig uppåt men det är ju svårt att hinna ikapp. Då fröken stormar fram som dagens vindar 😉
Mvh Kalle
*s* JAG? Som inte ens hinner ”framkalla” bilderna snabbt nog och skäms som en hund. Men dessa är iaf från helgen – ok ok, 1,5 dag försenat förvisso. men.. visst visar det lite att våren är här?:-)
Mvh Vittran
Nu är vi minsann där och klämtar på dörren till vårens efterlängtande port – tro det eller ej. Är den väl öppnad så brukar det rassla på rätt så bra där ute i klorofyllfabriken. Var ute i helgen och letade blåsippor, kälen hade knappt gått ur marken så jag var nog lite väl optimistiskt, men några dagar till så ska jag nog kunna sikta de små blå pionjärerna hoppas jag. Underbara bilder som bejakar naturens skådespel och dess magnifika naturliga scenkonst. Härligt att läsa när det skaldas så fint i både ord och bild om detta så trösterika annuella ”mellanläge” 🙂
Mvh, Jörgen
Ja visst är vi! Läste din blogg och våra gemensamma längtan, eller kanske hyllning till mellanläget. Vi gillar läget – kanske tack vare för dess utsikt? Vad det lovar? Ett löfte som inte ”behöver” infrias, vi vet att det gör det ändå, det har inget val. Tjälen höll sitt handfasta grepp hos mig med i helgen, fast glad var jag för det – för första gången kunde jag lugnt gå på en våtmark jag aldrig kunnat tidigare:-) Samma våtmark kan jag nog inte gå p å idag med samma resultat..
Men nu ÄR den faktiskt här, våren. Dörren är öppnad, timmen slagen och tärningen kastad;-)
Tack Jörgen för fina ord inte bara på din sida utan även här
Mvh Anna
Härligt, vårliga illustrationer av en härligt, vårlig tid!
Tack så mycket Cecilia.-)
Ja, det blev några bilder ändå – trots att man hellre gick och njöt av vårdoft och sjönsjungande fåglar
Mvh Anna
Min favorit snö droppen, det skulle vara frestande att börja samla på olika snödropps sorter i trädgården. Men lökarna är väl ganska svåra att få tag på.
Vackra färger de sista bilderna också.
Mvh Karita
Jadu, jag har ingen aning.. jag vet att tidlösa (krokusliknande blomma) är farlig och att dess lökar säljs tydligen på säkert sätt med på blomsterhandeln..
Jag HADE ett par snödroppar i min trädgård, men vildväxande barrträd och bambu slukade effektivt allt ljus för de små där under och har sedan ett par år tillbaka inte sett röken av några.. de är med all förmodan förlorade för mig. Tur att andra har bättre hand med sina plantor så vi andra (jag) kan njuta av dom
Tack Karita för din kommentar
Mvh Anna
Oj – du har förmågan att ständigt toppa dina bilder. Det finns en dikt eller psalm som har en rad som handlar om ett löv som en vindpust gjort sönder som blir en ängel som dansar och ler. Den översta bilden får mig att tänka så. Den andra är också så hoppfull, stark och stolt. Härligt orädd. Djärv, styrkt av vissheten om våren. Så bra, Anna!
Oj tack Sven! Vad kul att du gillade den ”skitiga” bilden:-)
Det låter som en vacker dikt.. eller psalm. Hör gärna av dig om du hittar den. Jag älskar att läsa vackert ihopsatta ord som med enkla små medel berätta så oändligt mycket. Anser mig vara dålig på det själv, men det hindrar inte att man uppskattar något ändå? (eller försöker sig på det ibland – ändå;-))
Jag föll för bladet mycket då den var placerad så perfekt i skummet – nästan som om den vore belyst av moder natur? Märkligt..
Tack återigen för att du kikade in och välkommen åter
Mvh Anna
Hej igen Anna – jag letade lite och hittade den – det visade sig vara en psalm, nr 745. Den handlar om barnet som i de vinddrivna höstlöven ser dansande änglar, medan vi vuxna oftast inte har den förmågan. Du är verkligen duktig på att skapa ord som förstärker och fördjupar dina bilder – eller om det kanske är det motsatta, dina poetiska bilder är vägvisare till ordens egentliga innebörd. /s.
Och jag fann ditt svar! Du anar inte vad det betyder.. tack – söker efter ord och mening till en ny bok som producerar på kvällar just nu. Detta var var jag sökte och vad som fattades. ! Tack:-)