Jahapp, så var då 5 veckors ledighet snart till ända. 1 enda dag kvar förutom helgen – sen är vardagen verklighet igen. Jösses vad fort det gick!!
Jag har fotograferat mycket denna sommarn. Vädret har varit precis så där växlande som behövts för att faktiskt uppskatta de (få) tillfällen då solen sken och kunde inte varit nöjdare med min semester egentligen.
Det enda lilla delikata ”problemet” som återstår är att överföra och öppna upp alla rawiler som ligger och väntar i bokhyllan. Tråkigt – eller hur? Inte! Precis lika kul det med ju;-) Då får man uppleva all spänning med mystiskt kraschande ljud i skogen, alla känslor och ljud och dofter kommer återigen. Jag har medvetet hållit mig borta från allt vad dator heter senaste tiden för att i stället skuttat runt ute i det fria:-) I takt med att kamerans batteri laddades ur laddades mina egna upp! Jag har sagt det förrut och säger det igen – att uppehålla sig ute i naturen är en euforisk känsla som är svår att slita sig från, speciellt med kameran som kompis och förstoringsglas.. Därför har det fotograferats, fikats, grillats, fotograferats, fotograferats, solat.. fotograferats. Endast en äkta kräftfest på västkusten med kära syster återstår, sedan är alla sommarmåsten avbockade 🙂
Härligt härligt!
Och vad är då bättre än att lägga upp lite bilder när åskan mullrar utanför fönsterrutan….
Dagens skörd kommer från Ragnhilsholmen på Hisingen och den slingrande väg som leder mellan mitt hem till denna märkliga borg. Bilderna togs för drygt en vecka sedan – en dag då vädret skulle bli bra men inte blev det, dvs lika oförutsägbart som sommarvädret i stort tenderade bli.
Jag använde mig av min rosa gammelcykel som är så där otroligt jobbig ni vet – med gigantiska hjul och helt fri från växlar? Att cykla upp för backar med den är inte att tänka på!!! Inte för mig iaf…. (Himla tur man är gammal så man har något att skylla på;-))
På Ragnhilsholmen finns det franska snäckor, sådana där stora ni vet som man använder i matlagning? Jag tror det är en snäckbebis som hänger på blåklockan nedan men kan ha fel…
Harrisens fröställningar fotades längs med vägen:
Kanske ser ni som jag, en röd luftballong i bakgrunden som är på väg upp mot sitt vita berg? Det är förståss en utblommad rest samma som i förgrunden:
Fröställningar och rester är väldigt spännande tycker jag – och DET kommer vi se mycket av ute i naturen snart! Underbart! Här snubblade jag över en liten glad figur som bär på sitt barn i famnen:
Jag älskar att fotografera med något i för- och i bakgrund och låta dessa leka fram effekter och konstiga motiv. Då kan det t ex bli så här som i bilden nedan:-) Börjekonst tyckte familjen att detta ser ut som. (Börje är min fantastiska konstnärspappa som målar lite sådär surreaistiskt med starka mustiga färger!)
Blomman för dagen är ljuvliga tycker jag, så generösa i sitt format och pryder vackert asfaltkanter och lyser upp karga öar. Sidan kan se ut så här:
Jag hoppas ni också haft och har en härlig ledighet! 🙂