Klicka på bilderna och förstora – det mår dom bäst av!
Det känns som att våren varat i en evighet i år. Fortfarande blommar vitsippor, något de gjort i mer än en månad. Vissa år sker det nästan enbart under en vecka när värmeböljor strömmar in med en aldeles för tidig sommar i sitt släptåg.
Förstå mig rätt, jag klagar absolut inte – den där evigheten får gärna vara längre! Det är med sorg i hjärtat jag ser att blommande vita träd ”redan” går åt brunt och marken under målas vit av fallande blomblad.
För det ÄR ju så vackert med en skir nyutslagen vår! Det är nog den bästa tiden, en tid fylld av förväntan och perfektionism. Inga blad är förstörda och inga trädgårdar är ännu uppätna av mördarsniglar.
Naturens tonåring helt enkelt.
Sverige har enligt vad jag förstår varit inne i en köldknäpp vilket dragit ut på våren.
Nästa vecka har det ryktats på min arbetsplats om att sommaren är på väg, ja ialla fall värmen. Och visst vore det trevligt med lite värme ändå och nog är det på tiden då vi snart är inne i Juni.
Det är märkligt hur det oerhört vackra sällan ter sig så bra som i verkligheten. De illgröna skogspartier som lyses på våren och bryts av genom korpsvarta granstråk, hur vackert är det inte? Oerhört… Men jag förmår mig aldrig fånga det så som jag upplever det. Det KAN ju ha att göra med att jag faktiskt ÄR en makrofotograf och inte äger viljan eller den rätta utrustningen för att fota landskap;-)
Bättre blir det då med det mindre perfekta nära marken, men som ändå är så vackert på sitt egna lilla vis.
Som till exempel den bruna kragen runt en ormbunkes krulliga nyfödda huvud. Det är inte uppenbart vackert alls, men när jag tar ett kort och vänder kameran upp o ner och ser en hund blir i alla fall jag minst lika lycklig som när jag ser de gröna skogarna ovanför mitt huvud.
Där var den ju.. där är den ju.. där är han ju.. en förälskelse helt enkelt, som när man fick sitt nyfödda barn lagt i sin famn.. Där var du ju lilla parvel. Älskade underverk.
*suck*
Ja det var länge sedan de föddes nu, mina 2 söner.
Och saknar tiden gör jag något oerhört. Jag glömmer mellan varven hur fantastiskt det faktiskt var, men så råkar man öppna en skolkatalog och så är dom där glädjetårarna inte långt borta igen. Mina pojkar….
Ja det är en fantastiskt värld vi lever i. Men fantastiska möjligheter att leva livet och få ta del av andra människors närvaro. Om än aldeles för kort för de som blev kvar när livet väl levts klart. Precis som regndroppar lämnar de spår kvar efter sig i mänsklighetens nätverk. Aldrig för tunga, var och än unik på sitt egna skimrande sätt.
Damen i knoppen, naturen Mona Lisa. Sedd från sidan med sin mun längst ner och ett öga högt upp…
Pimpi, världens bästa pingvin – en favoritbok som lästes för sönerna då dom var små. En bok jag osökt kommer att tänka på när jag ser den vita figuren nedan. Det är dock ingen pingvin, ingen fågel överhuvudtaget utan en getrams jag fångat, precis som på de 2 bilderna under. Samma växt men beroende på hur jag själv står med kameran blir det 3 olika upplevelser.
Tänk var en fluga får höra när den sitter på ett öra.
Bilden nedan är ingen speciell, om det inte varit för mannen till höger skulle den slängts i soporna, men nu är han ju där och halvblundar nästan ute vid kanten…
Gamla ormbunksblad är det som färgat denna bild så mörk, gliporna lät vitsipporna bakom kika fram.
Att dumpa växter i skogen är ingen bra idé, men det ger glädjer en motivhungrig fotograf. Och skrämmer det en och annan att man fångat deras snedsteg på bild är det väl än bättre.
Under vita spireaklasar växer kastanjen vilt mellan grå grässtrån och mjuka kaprifolgrenar.
Ett saligt virrvarr och ett himmelrike att fota och botanisera i, men ett helvete för svintoburret på huvudet. Det tar sin tid att borsta kåda ur hår…..
Gilla detta:
Gilla Laddar in …
Relaterade
Författare: Anna Ulmestrand
Fotograf med förkärlek till att kombinera ord med bild.
I min blogg visar jag mer av mitt liv, mina tankar och tillrättavisanden till mig själv. En offentligt monolog, där jag om jag har tur.. kan få det till dialog med andra.
Visa alla inlägg av Anna Ulmestrand
Ulmestrand's Blog 
Hej Anna!
Först tusen tack för lyckopiller i form av dina oerhört vackra färgglada bilder!
Jag älskar alltid ljuset i dina bilder. Det bara strålar från dina foto som solen i trädgården.
Din fantasi väcker lust att själv hitta mer och mer och först och främst bara våga…
Du har rätt att våren kom tidigt och tog det väldigt försiktigt med utvecklingen… men det var liiiite för kallt för min del 🙂
Men underbart är det! och sippor är kvar 😉
Ha en fin helg
Halina
Hej Halina:-)
Vad roligt att du vill ut själv, i mina ögon är det ett av de bättre betyg jag kan få!
Ja kylan tycks hålla i sig och nästa vecka se riste för ljus ut heller enligt prognosen… värmen och sommaren dröjer tydligen. Iof rätt skönt om mn inte är ledig, så slipper man ångest över att sitta inomhus vackra och varma dagar, men för andra som KAN vara ute är det ju tråkigt… Men men, den skall ju komma NÅGON gång till slut iaf:-)
Japp, sippor ÄR faktiskt kvar, en många är det in här nu – de försvinner för varje dag..
En fin helg till dig med och tack för din kommentar:-)
Mvh Anna
Hej Anna! Så himla fina bilder! Vattenbilderna(tror jag det är) är superläckra, men maskrosbilderna är lysande! Sa faktiskt till min man igår att det är så kul när de vissnar, för de är mycket roligare att fota än de gula blommorna😊 Och hunden är ju för söt! Är det en långhårig tax eller möjligen en Irländskt setter?
Trevlig helg!
/Lena
Hej Lena,
Håller helt med dig gällande maskrosorna och åtminstone jag blir väldigt glad av att se tussar flyga sakta runt i luften utanför mitt fönster på jobbet. Kanske inte hemmavid dock då man vet vad det innebär för gräsmattan;-) men vackert är det sannerligen, sinnligt och fridfullt att se som flyga…
Haha, vad KUL att du såg hunden!! *yes*
Jag tror inte det är så många som gör det tyvärr, men visst är det väl någon sådan hund skulle jag tro? Det är ju ingen boxer iaf:-) Trevligt helg till dig med och hurra till oss alla till vinsten igår:-)))) Mvh Anna
Blir så glad av att se dina bilder!
Inspirerande.
Anders
Halloj Anders, det värmer att höra! Tack så mycket – och tack för de gånger du gillat ett inlägg! Lika trevligt det med:-)
Mvh Anna
Oj, oj, oj så många fina foton! Du är otroligt duktig! Tänker ibland att det är som med akvarellmålning att det blir liksom i efterhand man ser vad det blir. Och ibland dyker något annat upp i efterhand som man inte såg i början av målningen. Ganska lika macro-fotograferandet tänker jag. Hur som helst, tusen tack för att vi får titta på dina fina foton. 🙂
Hej, förlåt mig för mitt sena svar! Det är väldig väldigt roligt att du ser saker i fotona, vet att inte alla gör det men för mig är det själv kärnan i allt i livet, att våga bygga broar mellan punkter vilket ju du gör när du fantiserar och ser ”saker”, mönster eller former och det gillar jag:-) Tusen tack själv för din kommentar och för att du tog dig tid att kika in till min lilla vrå, mvh Anna
Härligt krispiga vårbilder!
Ja, det har verkligen varit en lång vår i år med lång blomning av både det ena och det andra. Härligt. Men nu kan jag tänka mig att hänga undan jackan snart och få lite värme.
Halloj!
Ja värmen har verkligen lyckats hålla sig undan länge nog nu! Jag ser fram emot den där beryktade värmen som tydligen skall komma nu under veckan? Hoppas verkligen det då en väninna med familj kommer ända från USA för att besöka oss, vore så roligt om Sverige kunde visa upp en lite bättre sommarsida för hennes barn:-)