Jag är nu mitt inne i min sommarsemester och inser att hälften redan är förbrukad. Med pisstråkigt väder och en mindre trevlig förkylning från igår (tack Jonathan ;-)) är denna dag som gjord för att summera och gå igenom sina bilder…
En del av mig vaknar på morgonen och saknar mitt jobb och bara inte kan låta bli att gå igenom min jobbmail, medan hälften får panik över att det ”bara” är 2 veckor kvar.
Hur skall jag hinna med kalas, resor och allt annat för inbillat mig hinna med under semester.. Men vis av erfarenheten vet jag att allt det där jag inbillat mig aldrig kommer bli av ändå, det blir inga resor till Spanien eller Italien. Kalaset för sonen är dock viktig och skall absolut bli av.
Fotografering är även det något jag inte kan slita mig från, något ni kanske känner igen er i..?
Tyvärr skildrar jag inte alltid det jag egentligen borde.
En kär väninna och hennes familj från USA besökte oss under första semesterveckan och vi valde att visa upp västkusten när den var som bäst, något hennes barn gärna följde med på! Vi tog en snabb tur med motorbåten i 25 knop ut till Rörö där fika och bad och vandring hägrade. Det var en härlig stund, en mysig dag där gamla o unga pratade med varandra på engelska och tror att vi befann oss på ön i närmare 5 timmar. En för mig speciell och varm dag man borde ha förevigat, kan man tycka. Så vad händer? Tja – det som brukar hända… jag KAN inte slita mig från makrovärlden och de enda bilder jag kommer hemmes är upp och nervända maneter och äckelgeggmönster i röda dypölar med fantastiska färger.
Visst finns bilderna från dagen och våra familjer inbrända i mitt inre, men det är då märkligt att de där familjebilderna helt slutade när makrot kom in i mitt liv.
Tack och lov för övriga familjemedlemmar som är desto bättre på att föreviga livet ovanför markytan:-)
Nu skall jag ta min onda tand (drog ut en visdoms i veckan) och min förkylning och masa min risiga kropp till affären! Pannkakor är gott och det skall vi ha bestämmer jag. Något får man väl trösta sig med?;-)
Håll tummarna för lite bättre väder (läs värme och sol!!)
Ulmestrand's Blog 
Helt fantastiska bilder!
Tack så mycket Tony, för kommentar och gillande. Roligt att du kikade in och skrev en kommentar:-)
Mvh Anna
Åh, vilka fantastiska fantasieggande bilder! Från fina Rörö, där min moster och en kusin bor. Där har jag varit mycket som barn. Och jag känner så väl igen det där med att inte kunna släppa makrofotot. Vi var i Halmstad hos dottern förra veckan, och det tog inte lång stund innan jag kröp i hennes blomrabatt. Fick nästan tvinga mig att skärpa till mig och vara social också:) Så till slut fick jag lämna kameran hemma, och bara använda mobilen. Så den veckan blev det inte så många bilder, men de finns i mitt minne som tur är! Ha en fin avslutning på semestern!
/ Lena
Jasså bor dom där? Lyckliga dom! Det är en fantastiskt liten ö måste jag säga och har blivit vårt favorittillhåll under sommaren.
Haha, jo men visst blir det lätt så där…. För min del har jag inte så svårt att sluta fotografera, det är mer det där att fotografera ”semesterbilder” jag är allergisk mot även om jag verkligen uppskattar att minnas tillbaks via dom i efterhand. Jag tänker på alla dom foton som togs när barnen var små? Uj vad man uppskattar dom idag, men ångrar att det inte togs fler då dom blev större…
Tack så mycket för att du kikade in och ha en fin semester du med:-)
/Anna
Först önskar jag dig värme och sol, sol mest, för det är det ljuva ljuset och vitamin D vi behöver nu 😉 Inte bara för fotografering, men att stå ut med allt till och med fotografering till nästa vår/sommar…
Familje/semester bilder… ja… efter ett inbrott jag hade för många år sen, där tjuvarna tog alla sådana bilder, mina och andras, kan jag inte längre fånga på bild de där ljuva privata stunder… som du skriver uppskattar man de, men det blir inte mycket av…
Dina manetbilder glittrar, skimrar och väcker fantasi och lust. De är så somriga som de bara kan vara 🙂 Och vilket ljus du har fångat!
Läckra skuggor och figurer, ljuvliga nästan surrealistiska berättelser…
Tack för en härlig stund på Rörö
Varma hälsningar
Halina
Hej Halina, Usch då – det var fruktansvärt att höra! Vilka typer det finns!!? och så vet man ju att för dom finns det inget av värde i bilderna – om dom ändå kunde ge tillbaka bara dom åtminstone….? Men medkänslan försvann väl i takt med att något annan substans kom in i deras kroppar gissar jag, det är ju inga ”normala” människor som pysslar med det yrket direkt, men vad hjälper det när man står där bestulen och besudlad? Jag förstår att det måste kännas för j-ligt! Men du har iaf minnet intakt, DET kan dom inte stjäla från dig…
Instämmer med din önskan, hoppas vi alla får tillbaka lite sol o värme! (För min del skulle det nog göra susen på den förkylning som i nuläget intagit min lekamen..)
Tack för att du kikade in och delade med dig av dina tankar Halina, det är alltid trevligt att se ditt namn här inne.
Mvh Anna
Magiska bilder med underbar lyster och härliga färger som låter fantasin ta över. Mycket spännande och inspirerande.
/Erik
Hej Erik, Ett stort tack för din kommentar! Var inne på din blog och såg de härliga rosa blombilderna du lagt ut? Fantastiskt läckra! Gå gärna in på Eriks blog så ser ni andra vad jag menar: http://koffmar.se/blog
//Mvh Anna
Ja, det är farligt att komma för nära den lilla världen. Där finns virus och det verkar ju vara det du drabbats av, makro-virus 😉 Läckra bilder blir det dock, så för min del behöver du inte söka hjälp 😉
Om glaset är halvfullt eller halvtomt, det beror på hur det såg ut innan man tittade efter -har jag fått lära mig. Men i ditt fall är det väl halvtomt, hoppas att den andra halvan smakar gott i alla fall.
Jag har jobbat i gbg några dagar i veckan under det första halvåret, och hela tiden undrat var allt det där fina finns någonstans…. Nu har ju vädret inte inbjudit till några upptäcktsfärder direkt, jag hoppas på bättre tur i höst.
Ha det gott! /Thomas
Haha, ja jo… det får jag väl hålla med om. Den där gluggen sitter mer eller mindre fastlimmad under vissa stunder.
Jag ställer mig tveksam till glasets tillstånd.. där o då var det kanske åtminstone en rädsla för att vara halvtomt. Nu är det definitivt fullt igen!
Och vädret minsann är väl den stora snackisen i år, inte många är nöjda med mulet o kallt och vad hän der? Är det inte sol o värme lagom tills att man är på jobbet? Jo minsann;-) Men glad är jag för mina båda kollegor som får fint väder sina sista dagar.-)
Mvh Anna
Härliga färgpaletter här Anna.
Känner absolut igen mig i det du skriver. Man kan inte låta bli att fotografera.
Få se vad helgen bjuder på. Nu får jag ta hand om den underprioriterade städningen hemma lite. Eller kan den vänta haha.
Krya krya
Med vänlig hälsning,
Camilla
Tack Camilla, ja dom där brännisarna är ju fantastiska i sina färger, svårt att slita sig från dom… ehum…det är ju mycket roligare än att städa;-)
Hoppas du fick en härlig stund långt borta från dammsugaren!! Härligt väder fick vi iaf – det gladde nog många så här de sista flämtande timmarna innan många börjar sitt arbete igen:-)
Mvh Anna
Vilken lust och energi du sprider. Måste fram med Macrot! Tusen tack 🙂