Det sägs att: ”Det är dom små sakerna i livet som gör det”.. och jag kunde inte hålla med mer.
Att mina söner mår bra, att jag inte har ont i magen, att solen skiner, att jag har tak över huvudet..
Kanske är det därför jag själv älskar makrofoto så mycket. Sättet det synliggör just det lilla i livet, det som inte gör så särdeles mycket väsen av sig, men som betyder så ofantligt mycket för vår planet. En planet som började på bakterienivå, genom det minsta lilla.
Vi tenderar ofta gå förbi det lilla, vår markvegetation för målet lägre bort och in – som ett rådjur eller vacker solnedgång. Det omedelbart vackra:-)
Och det ÄR ju vackert och bör uppmärksammas med självklart, men så är även det lilla på marken och det glädjer mig att intresset för lavar och droppar och övrigt smått uppskattas av så många makrofotografer!
Man kan ibland undra över de läxor livet försöker lära oss och vad det egentligen vill säga, men med tiden inser man vad svaret på läxan var. I mitt fall är jag idag oändligt tacksam för min närsynthet som vande mig vid att krypa nära och granska livet tätt inpå. Jag var det inte då vid 8 års ålder när jag förtvivlat försökte läsa bokstäverna i en bok.
Det har gått länge sedan jag sist skrev ett inlägg.
Jag vet inte om det har med åldern att göra, men visst går tiden snabbare nu för tiden? För mig gör det det definitivt, det hinner inte bli måndag innan fredagen är här igen. Tjoff säger det bara och de där 2 ytterst värdefulla dagarna mellan arbetsveckans slut och start skall fyllas med veckans drömmar *läs: foto foto foto*.
För 1,5 vecka sedan fick jag tuppjuck och min kropp krävde frisk luft. Sagt och gjort, jag på vinst och förlust till Surte, favoritplatsen som vanligt.
Vädret var gråtrökigt när jag åkte dit och skulle inte förändras enligt vad jag hört, men som genom ett under sprack himlen upp! Att då ett par minuter senare snubbla över knallröda sporer som lös upp i motljuset fick mig tro på en högre makt. På några mikrosekunder låg där en kärring i sin fina jacka raklång på marken i gyttjan och reste sig INTE upp förrän större delen av minneskortet var fullt. Som om de skulle försvinna om jag INTE tog kort på dom? Märkligt beteende!
Men fick även se en minidrake:
En ännu mindre tomten tydligen lite sur:
Och ett öga i en mage:
Bara för att se om ni är lika tokiga som jag? Hur många ansikten ser du i vattnet?
Hittills ser jag 7 st personer, men ju mer man tittar desto fler kan man säkert se – ungefär som när man stirrar ner i en spräcklig plastmatta på toaletten på jobbet: det finns alltid någon där som blänger tillbaka!
En sur liten svamp snubblade jag över med, inte konstigt det kanske då en stor rumpa sitter på honom.
Ulmestrand's Blog 
Ack så underbara bilder du tar.
Ock ock man tackar o bugar o niger! Tack Tony:-)
Så vackra bilder! Ja det lilla är vackert och visst ska man glädjas åt de små sakerna i livet!
Absolut, det är ju de smnå sakerna som är bäst. Ett skatt en klapp, en vattendroppe….idag t ex uppskattade jag tokerierna från en go gubbe som sprider kärlek och värme på jobbet på sitt aldeles unika och speciella sätt. Jag skall se till att han skall få sitt älskade wienerbröd till slut (det är ett himla tjat om detta bakverk;-))
Fint och inspirerande 🙂
Mvh Torkel
Tack så mycket Torkel, roligt att du kikade in här:-)
Mvh Anna
Hahaha den med ansikten var rolig 🙂
Jag ser fem gubbar/kärringar eller vad det nu kan vara. En stor med bubbligt hår över bilden, i håret gömmer sig tre till och en ligger och ”surrar där nere… och jag ser även dig i några bubblor 😉
Härliga inspirerande och uppiggande bilder. Kreativa och konstnärliga som vanlig.
Håller med dig om den lilla osynliga…
Ha en underbar vår med många läckra bilder
Halina
Haha, ja det är nog inte märkligt om jag syns däri;-) Riktigt roligt att höra dina tolknings – underbart !! Stort tack Halina för att du delade med dig av dina tankar och en underbar påsk önskar jag dig med – det ser ut att bli en bra sådan med klockrent aprilväder (som sig bör)
/Anna
Så sant och som jag känner igen mig i det du skriver. När jag kopplar på makroobjektivet och kryper ner i det lilla så blir jag som ett med den lilla världen. Den är ljuvlig och det är där jag trivs bäst. Jag njuter och inspireras av dina fantastiska bilder. Ha en trevlig helg =)
Ja vi tycks vara många – främst kvinnor – som dras till makrons magi. Inte konstigt tycker ju jag som är en av er;-) Det ÄR ju vansinnigt roligt och charmigt och speciellt att få se en unik värld som det faktiskt blir genom makrolinsen..
En trevlig helg/påsk önskar jag dig med 🙂
Mvh Anna
Inspirerande och energigivande bilder! Gillar de härliga färgerna så mycket, och det oväntade som dyker upp, tex ansiktena i vattnet. Nästan lite läskigt att de syns så tydligt.
/ Lena
Hej Lena!
Himla kul att du såg ansiktena i ansiktet – det gör mig väldigt glad må du tro! Däremot misstänker jag att det inte alls visar sig lika tydligt för alla. Jag önskade det vore så däremot:-)
Ha en härlig påsk med många sköna stunder i solen!
Mvh Anna