Kategori: Blogg

Mot mörkret

Jag har under ett par tillfällen under sensommaren åkt förbi ett par härliga havtornsbuskar som pryder Björlanda kiles hamn. Förra året tänkte jag fånga dom på bild, men hann inte innan det var försent och bären var uppätna.

Men detta året tänkte jag fånga de vackra bären på bild – iklädd finskjorta gav jag mig i kast med de taggiga snåren och skrämde förmodligen slag på ett antal bilförare intill buskarna;-)

Inför mitt inre hade jag sett en ljus skir Anders Zornliknande bild med längre slutar tid, en med skator som flyger över buskarna och ritar vackra mönster.. Så blev det inte som ni kan se. inga skator fanns att tillgå, lika bra det för något stativ hade jag inte med mig som vanligt. Och om jag hade haft skulle det inte fungerat ändå så gammalt o rangligt som det är;-)

 

Utöver Björlanda har jag som vanligt besökt Surte och den härliga lilla insjö som ligger där.

Ett spindelnät som låg högt upp i ett träd fångade ett spektra av färger och det var bara att ta för sig av den kaokofoni som erbjöds, rena rama diskon!

 

Middag på högsta nivå kan man kalla det för :

 

 

Och så då de där näckrosbladen som förtrollar mig vid varje besök. En bro leder över en bäck och där är det bara att lägga sig på mage och fota mellan träplankens springor:

 

Och sist men inte minst – med billiga snittblommor från ica maxi önskar jag er en trevlig helg:

Ur led är tiden

Jag har en del makrofoton som väntar otåligt, men de måste ge sig till tåls ett tag till. Jag har fortfarande inte hunnit igenom sommarens alla bilder än…

Visst är det märkligt? Mentalt har jag numer känt att det redan är höst, även om det inte alltid upplevs så utomhus vissa varma dagar så inombords. Men visst blir nätterna allt mörkatr och den kyliga ack så välbekanta svalkan som strömmar in i mitt somrum om nätterna talar definitivt höstens språk.

Och det är med värme jag tar emot den, kylan… det är bara den grå sörjiga massan som väntar jag skyr och ryggar inför. Hösten kan ju vara rent sagolik? Hutlöst vacker rent av med sina brännande färger och det bästa är fortfarande framför oss vad gäller den biten:-)

Men sommar var det ja!! Då yngste sonen är trumgalen och lägger ut covers på Youtube lite då och då behövdes det ett mer ändamålsenligt objektiv än mitt makro för att filma honom från 1 m håll. Därför införskaffades ett 14 mm samyangobjektiv som är manuellt! Självklart ville jag testa det till annat än trummor med och några sena sommarkvällar stod jag vid havet och gjorde några tappra försök med detta vidvinkel/fisheye-objektiv. Roligt var det absolut, men det är inte riktigt min grej kände jag, jag vill se resultat fort och snabbt finna en fotoplats, inte behöva åka med bilen till något lämpligt område! Makro passar den hestiga lilla människan som är mitt jag bra  inser jag, men njuter i fulla drag av hur sanslöst vackert det kan bli när fotografer som ägnar sig åt just landskapsfotografering briljerar med den äran!

Llite mer från sommaren fanns kvar, Rörö bjuder på spännande former och mönster, ja det gör väl vilken ö som helst? Men då vi oftast besöker denna ö före andra passar jag gärna på att springa runt med kamerna ett par timmar. Ni känner nog ige er kanske?;-)

Hualigen…. Är det ett öga i tången?

När upp blir ner och ner blir upp:

Mer från sena sommarkvällar med samyang:

Tamron 90 mm:

Fotokurs den 21-23 september!

Häng med på en kreativ och stimulerande fotokurs i härliga Bohuslän!

”Ett äventyr i små och stora landskap!”

Jag själv och Magnus Reneflot inbjuder till fotoworkshop i vackra Bohuslän.
Under 3 dagar kommer vi dela med sig av oss själva och våra fotografiska erfarenheter. Vi kommer väcker din nyfikenhet, inspirera och guida dig att se mönster i stort sett var som helst. Fokus ligger på att skapa istället för att rent avbilda. Kursen vänder sig till dem som vill tillbringa en helg till att bli en bättre fotograf och består av teoretiska och praktiska delar med uppgifter enskilt eller i grupp.
…………………………………………………………………………………………………………………………………………….

21-23 september i Kustnära Vandrarhem i Hamburgsund

Pris 3950 sek/pers inkluderar kost och logi på Kustnära vandrarhem i dubbelrum.

Anmälan görs senast 15 september till

Kustnära Vandrarhem:  info@kustnara.com, märkt med ”Fotoworkshop 21-23 sept”

 Betalning till Bankgironr:  5029-1855

Obs! Viktigt!!! Märks med  ”Fotoworkshop 21-23 sept”
Förkunskaper: En viss kunskap om hur man använder kameran på andra inställningar än full auto.
…………………………………………………………………………………………………………………………………………….
Genom bildspel, diskussioner, specialisering, praktiska övningar och spännande uppgifter som får dig öppna ögonen för ämnen som kanske gått dig förbi för att sedan diskutera lösningen på uppgifterna och gemensamt granska varandras bilder med engagemang och tolerans.
Vi kommer att lära ut tekniker som förenklar och förbättrar och som ger det uttryck som bäst återger det du upplevt. Alla deltagare kommer att få en personlig vägledning. Vi lär ut vad vi själva brinner för och vill få dig att reflektera över vad du dras till och varför, vad du vill med dina bilder och vem du fotograferar för. Men mest av allt kommer vi ha kul!
Jag tänker tar med dig till Makrots underbara värld och Magnus kommer att fylla ditt huvud med reflektioner, form och mönster!
…………………………………………………………………………………………………………………………………………….
Om Magnus Reneflot:
Är bosatt i Siggerud utanför Oslo. Magnus är en medlem av den norska Natur Fotografer, där han också innehar ledande befattningar. Han är “hedersmedlem” i Biofoto, den största föreningen för naturfotografer och var en av grundarna av Biofoto i Sverige.
Han är en innovativ fotograf som ständigt letar efter nya sätt att förmedla sina upplevelser på. Han anser att motiven finns överallt, det handlar mest om att se, fördjupa och engagera sig. Han finner sina motiv för det mesta i sin egen “Närnatur”. Magnus har haft många utställningar hemma och utomlands och var projektledare för NNS stor utomhusutställning “norsk natur, vild, vacker och sårbar” med anledning av det internationella året för biologisk mångfald 2010. Utställningen har sedan dess blivit en vandringsutställning som fortfarande vandrar och publiceras också i bokform.
Magnus foton:

fotokurs_21-23sept

Augustisvalka

När mörket tar över kan man skaka

I går kl 21.00 sänkte sig mörkret utomhus.

Den nyss så solvarma bris jag åtnjöt för ett par veckor sedan hade nu ersatts av kylig svalka så höstigt som bara augustikvällar kan ge. Den kyliga känslan kan liknas med att hoppa ner i en djupaste sjö på försommaren. Snabbt, blött, kallt och effektivt.

Märkligt nog upplevde jag en lättnad, inga fler kvava nätter då det öppna fönstret var min enda livlina.
Det öppna fönstret betydde i sin tur myggfria nätter. Nätter då grannarnas tjoande och partymusik effektivt kvävs av det stängda fönstret.
Tänk att lite sömn kan betyda så mycket..?
Och med vånda måste jag erkänna att det är faktiskt skönt med svalare kvällar.
I alla fall för ett tag:-)
Rest på gräsmattan under en daggmorgon

Amerikanska omogna blåbär, eller en papegoja

Makrillar?

Guld och silver

Denna dag tänker jag inte skriva så mycket. Mer bilder från i sommar är det helt enkelt som bjuds i dagens skörd:-)

Den lilla flugan nedan  ser lite ut att surfa tycker jag och det är ett nöje ett par i familjen ägnar sig åt med – den fysiska surfningen då alltså. Både Kite, våg och vind. Yeeha!

Den här lilla rackaren är fotograferad bara ett par centimeter från flugan på bilden ovan, fast med ljuset från en helt annan riktning.

Den här spindeln nedan har ingen rumpa bar, snarare nertyngd av alla ungar;-)

Fågelbild 1:

Fågelbild 2 – dvs mitt ruttnande rabarberblad som hängde ner:

Grebbestads pärlor

Ahhhhhhh! Att med kameran kunna botanisera i min systers trädgård är en fröjd för själen! Sannerligen!

Det är nog inte så mycket trädgårdens artrikedom eller storlek som  det faktum att det faktiskt är min syster. Detta faktum möjliggör därmed tramp i rabatten och krypövningar långt långt in bland blommor o blad. För jag menar, hos vem annars än sin familj gör man så?

Självklart är man så försiktig som det bara går men hyfs och fason förbjuder det man (jag) så gärna annars vill göra ÖVERALLT när blommor och insekter uppenbarar sig. För attans vad det kliar i fingrarna när man går och söker med ögonen och kameran på Botaniska trädgården i Göteborg t ex!

Det skulle kunnat bli SÅ HILMA BRA! Om man baaaaaara kunde gå/krypa/kravla lite längre in/under eller över. Men *suck* det får man ju inte. Minnet av den barska vakten som höll på att explodera då jag lade mig pladask på en gräsmatta som tydligen innehöll mer än bara gräs satte skräck i kroppen och tar numer det säkra före det osäkra när det gäller den parken *s*

Hos min syster är det mer eller mindre fritt fram för lilla Anna däremot. Med sällskap av hennes hund Freja lusläser jag glupskt varje millimeter av trädgården. Hon vet redan nu att det där måste bli avklarat innan det går att få ett vettigt ord ur hennes lillasyster. Och med jubel och tjut intill komposten förstår hon att det blev napp, en torsk blev det denna gång. Inte så stor dock, knappt mer än 15 gram men det räckte för Annapanna:

Det vill till att ha långa ben:

Dagen efter gav vi oss alla ut på havet och mötte nya pärlor, denna gång från rössholmen en skiftande liten ö som kryllar av illrar! (Vi fick t om besök av en liten söting som snabbt gömde sig bakom närmsta sten) Ungarna badade i kapp, gubbarna jämförde båtar och jag själv sprang fram och tillbaka över ön för att njuta av varje spricka och vattentuss ön erbjöd.

Nerfallna blomblad på marken fotograferad genom blommorna:

En blåklocka låg så lockande på marken under en rejäl torva solbelyst gräs:

Holmen på land

Jahapp, så var då 5 veckors ledighet snart till ända. 1 enda dag kvar förutom helgen – sen är vardagen verklighet igen. Jösses vad fort det gick!!

Jag har fotograferat mycket denna sommarn. Vädret har varit precis så där växlande som behövts för att faktiskt uppskatta de (få) tillfällen då solen sken och kunde inte varit nöjdare med min semester egentligen.

Det enda lilla delikata ”problemet” som återstår är att överföra och öppna upp alla rawiler som ligger och väntar i bokhyllan. Tråkigt – eller hur? Inte! Precis lika kul det med ju;-) Då får man uppleva all spänning med mystiskt kraschande ljud i skogen, alla känslor och ljud och dofter kommer återigen. Jag har medvetet hållit mig borta från allt vad dator heter senaste tiden för att i stället skuttat runt ute i det fria:-) I takt med att kamerans batteri laddades ur laddades mina egna upp! Jag har sagt det förrut och säger det igen – att uppehålla sig ute i naturen är en euforisk känsla som är svår att slita sig från, speciellt med kameran som kompis och förstoringsglas.. Därför har det fotograferats, fikats, grillats, fotograferats, fotograferats, solat.. fotograferats. Endast en äkta kräftfest på västkusten med kära syster återstår, sedan är alla sommarmåsten avbockade 🙂

Härligt härligt!

Och vad är då bättre än att lägga upp lite bilder när åskan mullrar utanför fönsterrutan….

Dagens skörd kommer från Ragnhilsholmen på Hisingen och den slingrande väg som leder mellan mitt hem till denna märkliga borg. Bilderna togs för drygt en vecka sedan – en dag då vädret skulle bli bra men inte blev det, dvs lika oförutsägbart som sommarvädret i stort tenderade bli.

Jag använde mig av min rosa gammelcykel som är så där otroligt jobbig ni vet –  med gigantiska hjul och helt fri från växlar? Att cykla upp för backar med den är inte att tänka på!!! Inte för mig iaf…. (Himla tur man är gammal så man har något att skylla på;-))

På Ragnhilsholmen finns det franska snäckor, sådana där stora ni vet som man använder i matlagning? Jag tror det är en snäckbebis som hänger på blåklockan nedan men kan ha fel…

Harrisens fröställningar fotades längs med vägen:

Kanske ser ni som jag, en röd luftballong i bakgrunden som är på väg upp mot sitt vita berg? Det är förståss en utblommad rest samma som i förgrunden:

Fröställningar och rester är väldigt spännande tycker jag – och DET kommer vi se mycket av ute i naturen snart! Underbart! Här snubblade jag över en liten glad figur som bär på sitt barn i famnen:

Jag älskar att fotografera med något i för- och i bakgrund och låta dessa leka fram effekter och konstiga motiv. Då kan det t ex bli så här som i bilden nedan:-) Börjekonst tyckte familjen att detta ser ut som. (Börje är min fantastiska konstnärspappa som målar lite sådär surreaistiskt med starka mustiga färger!)

Blomman för dagen är ljuvliga tycker jag, så generösa i sitt format och pryder vackert asfaltkanter och lyser upp karga öar. Sidan kan se ut så här:

Jag hoppas ni också haft och har en härlig ledighet! 🙂

Mellan mörka moln

Om jag kunde skulle jag ständigt, dygnet runt vara ute med kameran! Det är det absolut roligaste jag vet. Då hungern fått min mage kurra hade jag grabbat en näve blåbär och druckit ur en källa för att släcka törsten:-)

UNDERBART!

Man kan tycka att fotografering är ett tillstånd av isolering? Av enslighet och ensamhet och visst är detockså så, iaf för mig som 99,9999% går ensam på mina turer (självvalt). Men det skapar ett tillstånd av tacksamhet för livet, av nuet och där ute i skogen står genast klart vad som är viktigt i livet. I vardagen med arbetsuppgifter och övriga måsten för av livnära en familj är det lätt att tappa bort sitt riktiga jag och istället falla in i en mall över hur livet och därmed dina val förväntas vara.  Ibland undrar jag hur många av våra beslut som är skapade av hur vi tror andra förväntar sig dom skall vara?

Då jag själv valde att inte döpa mina barn skapade en våg av besvikelse. Inte för att mina föräldrar är troende eller går i kyrkan?  Nej, för att det ”skall vara” så. Vi vill så gärna göra det rätta inför alla andra, men att ibland ställa sig frågan varför då – innan är kanske inte så dumt. I mitt fall ansåg jag mina barn själva skulle få välja vilken religion dom valde tro på, om de nu ville tro på en sådan.

Utplacerad på en öde ö….då är det här och nu. Det är upp till dig att klara ditt liv, inte tyda signalerna från hur ”alla andra” föräntar dig leva ett liv. Bara lev det?

Och DET är inga problem, det kan vi alla men ibland har vi en benägenhet att strula till allt så infernaliskt! 🙂 Bara en så simpel sak som att föda barn, det har gjorts i miljoner år av människan, men först nu i den moderna människans tid blev det plötsligt komplicerat och krångligt? Inte ens hur du andas då barnet föds klarar du av själv, det måste man lära sig genom en kurs.

I naturens ögon är du redan bra nog – hur du än andas. Där är det bara en sak som gäller, överlev.

Ät….få barn…överlev.

Mina bilder är från ett par dagar gamla, en dag som idag då jag styrde kosan till Surte på andra sidan älven med sina sjöar högt högt uppe på berget. ”Min” favoritsjö bjuder alltid på mycket spännande och ett par steg in i skogen på väg mot sjön förvandlas jag till Anna 8 år som är indian och smyger med sina mockasiner!:-)

Näckrosblad fascinerar med sina former:

Solglittret upphörde bakom bladet…Eftersom mina bilder är 600 pixlar breda/höga som mest kan ni inte se det här, men på originalfilen är varje liten ljusprick som en stjärna:-)

Ser inte det undre bladet ut lite som en fisk??

Över en bäck som leder till ett vattenfall formades dessa tigermönstrade vattenfåror efter stenar och växter:

Skuggspel på forsande vatten:

Lejonet över trädet:

Leka följa john

Visst är det härligt nu under somamrtider? Om man har lite småtråkigt på kvällen är det fortfarande ljust nog att fotografera och så är det problemet löst…

För ett par dagar sedan var det just en sådan kväll. En negativ energi i kroppen och en oerhörd rastlösthet fick mig köra iväg med min svarta springare med kameran tätt intill mig. Målet blev min vanliga äng som dock är nerhuggen, men intill ängen växer fortfarande gräset högt. Bland blåbärsris och slånbärsbuskar lyste johannesörtens vackert gula blomsteransamlingar upp här och där. De gula färgklickarna attraherade genast mitt kameraöga och smög mig närmre. En rejäl överaskning fick jag mig när den här gröna vårtbitaren plötsligt dök upp mitt bland det gula och skymde sikten.

Han var inte den enda i området skulle det visa sig.. ett regn hade nyss blött ner marken och troligen tog dessa vårtbitare skydd från blötan lite högre upp på dessa blommande örter, för vid nästa Johannesört satt en likadan och precis lika slö och långsam var även den. De var dock väldigt skygga och rädda och ville gärna gömma sig för stora stygga monstret från ovan.

Att fotografera den torde ha varit en lätt match då den var långsam och hyfsat stor, men njae… minsta rörelse jag gjorde fick den genast flytta sig åt ett annat håll och så höll vi på.

Men skam den som ger sig.

Jag gillade verkligen vårtbitarens utseende även om den gömde sig bakom blommorna:

..eller vände andra sidan till:

Men nog påminner baksidan lite om en kinesisk herre med långa mustascher??

Och dessa knän!! När jag förstorade bilden såg det precis ut som små söta gubbar på vårtbitarens knän:

Men så kom då äntligen ett möte öga mot öga:

…vilket tydligen skrämde oerhört;-) Bäst att ta skydd:

Luckor före Kreta

Jaha.. och när skall det sluta regna då?

Inte bara människan skyr regnet, insekter och fåglar kurar ihop sig och inväntar ljuset, solen värmen och glädjen igen. Men även om det regnar kan man ju fotografera ändå, lite regn tål den allt,  men skydda den lilla kameran från värsta störtskuren:-)

Om man nu har lust i den väderleken dvs.. och tid. Det finsn ju mycket man kan göra inomhus när det regnar med? En mysig bok under en varm filt t ex? Jag köpte själv 4 stycken pocket häromdagen och har hittills lyckats läsa en sida.. hurra;-) Ehum…

Idag är min egen dag väldigt fullbokad och om det skall fotas får det tyvärr bli senare idag, lust att fotografera finns ju alltid. Senare passar ju rätt bra enligt väderprognosen – solen skall tydligen dyka upp på em och försvinna på kvällen igen. Just skall det hyras släpkärra och  slängas skräp, köksluckor skall kikas på för  de som sitter här idag håller på att ramla ner – måttet är rågat och något måste göras. Till min stora glädje skall även en diskmaskin förmodligen installeras – yeeiiiiiii *gör vågen* Kanske..

Ett par bilder från just såna här väderförhållanden har det blivit – vädergudarna har placerat ett ilsket lågtryck över oss och det ser inte muntert ut för tillfället. Det är nu man efterklokt kan konstatera att man borde bokat resa till kreta 😉